Sötaste Disa

Jag bara måste ju visa lite mer av den lilla varelse som kom in våra liv i början av sommaren.

Rätt in i våra hjärtan sprang hon.

 Helt olidligt morgonpigg, äckligt förtjust i kattbajs och annat snusk, tuggar på det mesta som kommer i hennes väg - och ändå alldeles, alldeles underbar.

Hon vill vara med precis överallt. Det är inte mycket som skrämmer den här lilla kavata damen.

Med Wilda i bädden. Varför ska man ha två när det är bättre att ligga ock knö i en?

 Tellusdream Gleida heter hon på pappret, men vi kallar henne Disa. Isländsk fårhund heter rasen. Eller Isländsk fähund när hon inte sköter sig. Fast för det mesta gör hon faktiskt det. Hon är lyhörd och följsam, det är lätt att ha henne lös och hon tar snabbt ett nej. Enda kruxet just nu är att inkallningen inte fungerar om något är tillräckligt roligt (fast jag får henne faktiskt att avstå att springa fram och hälsa på både hundar och människor) men det kan man ju inte riktigt begära av en femmånaders valp heller.

Bildkavalkaden får avslutas med vår första ögonsten, treåriga bearded collien Wilda. Här är hon överlycklig över dotterns födelsdagspresent - agilityhinder!

Jennie

...men det blir ofta bra ändå!

Inte mycket till byggblogg här just nu, nu är det mest hund för hela slanten. Men jag bara måste ju berätta hur det gick. Veterinärerna sa att man inte kunde veta. Det kan vara en engångsföreteelse med reaktion på vaccin. Men det kan också vara så att att det består. Och då kan man inte vaccinera hunden. Och det kan vara en överkänslig individ. Det behöver inte alls bli så. Vi vågade inte chansa.

 Foto: Tellusdream.se

Men innan vi träffade vår Disa-valp var vi på en annan kennel, för att lära känna rasen lite bättre. De hade en ledig valp, men hon var leveransklar lite för tidigt för oss. Vi kunde inte ta hem en valp innan dottern var ledig från skolan. Men vi blev riktigt kära i henne redan då.

Till vår stora glädje fanns hon kvar! Så sedan ett par timmar är hon nu här hos oss. I sitt nya hem, i sin nya familj. Ljuvligt!

Jennie

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

 Idag kom dagen vi längtat efter så länge nu. Vi skulle få hämta hem våran Disa. Strax innan vi ska åka iväg till Skåne ringer telefonen. Det är uppfödaren som berättar att vår Disa fått en allergisk reaktion av valpvaccinet hon fick igår. Ingen feber, men klåda och rodnad kring tassar och nos. Så vi kunde inte hämta henne.

Hon mår som tur är bättre nu. Men det luriga är ju att vi inte vet om hon kommer att kunna vaccineras igen. Och om hon kommer att ha andra allergiska besvär. Jag vet ju att några av er som läser här är hundägare själva. Någon som har några erfarenheter av det här?

Jennie

Vår nyaste familjemedlem

 Det här är Disa.

 Hon är en Isländsk fårhund.

 Här är hon 7 veckor gammal.

Disas mamma Isa. Ungefär så här kommer hon se ut när hon är vuxen (fast annan färg). Ca 42-44 cm hög, ca 14 kg.

 På tisdag flyttar hon hem till oss.

 Gissa om vi längtar?

Jennie